Det här är musik som har legat i Caprice källare sedan 1968 när det mesta spelades in live på ABF, Sveavägen, Stockholm. Då i skarven mellan 60- och 70-talen rörde sig musiken fritt över stil- och nationsgränser. Regelverk och formlära fick stå tillbaka för nyfikenhet och lusten att lära nytt. Avståndet mellan låt säga amerikansk jazz, svensk och turkisk folkmusik krympte till en fråga om att kunna låtarna.
I Sverige fanns bland andra Bernt Rosengren med grupp och från Turkiet kom trumpetaren Maffy Falay (tillsammans en kulturkrock som kom att bli gruppen Sevda). Katalysator i den här rörelsen var Don Cherry som i mitten av 60-talet slagit sig ned i skånska Tågarp. Där vidgade han lugnt och metodiskt den musikaliska ut- och insikten och myntade på kuppen begreppet World Music: Jazz var inte längre bara internationell utan också global, som Thomas Millroth skriver i omslagstexten till Don Cherry live in Stockholm.
Nu 45 år senare låter musiken allra minst lika vital som när det begav sig. Upptäckarlusten och fördomsfriheten skänker oanat fräscht liv åt varje takt, tar oss med på en (s)vindlande resa som inte känns vid några staket – utan att för den sakens skull bli formlös. I det ligger ett löfte om en framtid som det ännu inte är försent att upptäcka.
Johan Scherwin
(Lira 2013)