Världens främsta Beatlesexpert. Men också polare med Paul och Ringo och personlig vän med gruppens producent George Martin. En gång ett fan bland miljoner, i dag någon de forna Beatlarna ber om råd. Före detta bankdirektören Staffan Olander satsade på en udda kunskap och fick oväntat hög utdelning på sitt livs stora intresse.
Tänk tanken att The Beatles aldrig drabbat världen! Då för fyrtio år sedan, var det snubblande nära, men en vaken skivproducent sa ja när alla andra sa nej. Resten känner vi till.
I dagarna har den 77-årige ja-sägarens memoarer ”Playback” kommit ut i England, och det är bok med tydlig svensk koppling. Den är nämligen initierad av den skånske bankmannen Staffan Olander och enligt det engelska förlaget Genesis Publications direkt omöjlig att göra utan hans medverkan. För det George Martin eller de två levande Beatlarna själva inte kommer ihåg, det minns Staffan Olander. Och det är mycket, antagligen det mesta, och det han till äventyrs inte redan vet, tar han reda på. Snabbt och effektivt.
Med åren har Staffan Olander blivit en man med passerkort till de inre kretsarna och någon man litar blint på. Jo, det har faktiskt hänt att det ringt mitt natten bara för att Ringo sagt till en journalist ”att det är bäst att ni kollar med Staffan i Sverige, han vet.”
Det han till äventyrs inte har i huvudet har han i källaren i tegelvillan i Södra Sandby. Där finns en med nördmått mätt förvånansvärt modest samling böcker och skivor, men också pärmar med gulnade tidningsklipp, Beatlesaffischer och foton på honom med George Martin, Paul och Ringo och John Lennons första fru Cynthia. Bland annat.
Desto mer material finns i den ständigt surrande server som successivt sväljer allsköns dokument, brev, mängder av opublicerade foton och – hör och häpna! – outgivna inspelningar med Beatles! Sammantaget ett gigantiskt Beatles-arkiv där allt är överskådligt strukturerat och lättåtkomligt.
– Tricket är kort och gott att samla kunskap metodiskt – och sen göra den användbar, menar det levande uppslagsverket Olander.
Som nu senast med ”Playback”. Han plöjde George Martins personliga arkiv, lusläste dagböcker och ”förhörde” Paul och Ringo, han letade udda bilder och spårade försvunna inspelningar, innan det var dags för de intervjuer som sedan redigerats till en rad betraktelser i jagform.
Summan av kardemumman är en exklusiv, inbunden bok, tryckt på syrafritt papper och utgiven i en begränsad upplaga där varje läderdoftande ex är signerat av George Martin.
Men ”Playback” är långt ifrån det enda uttryck Staffan Olander haft för sina kunskaper. Iförd kraglös Beatleskostym håller han regelbundet föredrag om Beatles, på egen hand eller tillsammans med före detta radiomannen Rune Hallberg.
– Det blir väl en tjugo gånger om året, säger han och ger prov på det datoriserade bildspel som numera är en självklar del. Här finns chokladpralinerna George Harrison sjunger om i ”Savoy truffle”, den riktiga Eleanor Rigbys gravsten och notisen som John Lennon snodde texten till ”A day in the life” från. Och så vidare i 30 till 120 minneväckande minuter.
Ett annat sätt att fritt dela med sig av sina enorma kunskaper är den webbplats Staffan Olander öppnar inom kort. På adressen popmusicinfo.com ska vem som helst kunna ta reda på det mesta om den engelska, amerikanska och svenska 60-talsmusiken i allmänhet och Beatles i synnerhet.
Nu pratar vi tiotusentals uppgifter! Alla dessa när, var, hur har Staffan Olander knappat in själv. Det är ett sisyfosarbete som skulle fått vem som helst att ge upp på två blankt. Hur mycket tid har han egentligen lagt ned?
– … några timmar om dagen … de senaste 35 åren …
Vad det kostat honom i pengar har han ingen aning om. Och tro det eller ej, den före detta bankdirektören bryr sig inte.
– Det här är min hobby. Det är inget jag gjort för att tjäna pengar på. Det här har jag gjort för att det är kul!
Skoj har han också haft.
– Jag har träffat människor och jag har fått vänner. Jag har rest, minst 50 gånger bara till London. I höstas var jag en vecka i Australien tillsammans med George för att lansera ”Playback”. Jag är oerhört tacksam för allt jag fått vara med om.
Att det blev på det här viset är i mångt och mycket en slumpens skörd. Det började som för så många andra hösten 1963. Beatles kom till Sverige och gjorde pulver av den gamla världsbilden när de framträdde i tv-programmet ”Drop in”.
– Efter det var två timmar i veckan heliga. Jag var ju tolv år och hade inte så hög veckopeng så det gällde att sätta igång bandspelaren till Tio i topp och Kvällstoppen (jo, banden finns kvar). Och så köpte jag Bildjournalen varje vecka. Det var ett måste. Beatles var favoriterna, men jag gillade och jag gillar fortfarande grupper som Hollies och Beach Boys. Till exempel. Det var först med ”Sergeant Pepper” som mitt Beatlesintresse verkligen tog fart på allvar. Den plattan var så … otroligt bra!
Då sommaren 1967 tog Staffan Olander steget från att vara popdiggaren vem-som-helst. Han började prenumerera på den engelska tidningen New Musical Express och köpa de skivor han tidigare inte haft råd med. Han blev medlem av Beatles engelska fanclub, skaffade pärmar, klister och register. Men tidigt visste han var gränserna för intresset gick.
– Musiken och texterna. Deras fantastiskt egensinniga blandning av lättillgängliga melodier och avancerade arrangemang. Men också det som inspirerat dem. Deras privatliv har däremot aldrig intresserat mig.
Nästa steg var ”10.000-kronorsfrågan” 1973 (han upprepade bravuren i ”Kvitt eller dubbelt” 1989) Promenadsegern gav honom inte bara den åtråvärda prischecken, som bonus fick han åka till London och besöka Abbey Road, Apples legendariska kontor på Savile Row och träffa George Martin. Det som var tänkt som ett kort skaka-hand-med-kändis-möte rymde gnistan till något annat.
Väl hemma från Swinging London var Staffan Olander plötsligt ”auktoriserad” Beatleskännare – dessutom med personliga kontakter. Han blev ombedd att göra ett första radioprogram. Genom åren har det blivit ett hundratal till, fyllda av allt personligare intervjuer med Paul och Ringo och George Martin, som under resans gång blev vänner.
Nu hjälper ju vänner varandra. Så Staffan Olander har varit konferencier när George Martin dirigerat Beatlesmusik med exempelvis Malmö Symfoniorkester. Han hade ett finger med i det retrospektiva ”Anthology”-projektets bok och cd-plattor, han har skrivit omslagstexter till Ringo, och han hjälpte till med urvalet till cd-boxen ”Produced by George Martin”. Det gällde ju att välja rätt bland de mer än 5000 inspelningar denne ”världens framgångsrikaste skivproducent” gjort med världsartister som Peter Sellers, Sofia Loren, Elton John, Bee Gees, Ella Fitzgerald, Stan Getz, Beatles … Och vem hade järnkoll på allt detta?
Det är en livsbeskrivning som påminner om en inbiten ungkarls. Men Staffan Olander är gift och tvärtemot vad man kan tro har hans hobby stärkt familjebanden. Hustrun Gunilla och de tre barnen Magnus, Mattias och Maria delar intresset och har aldrig knorrat när det varit dags för ännu en Londontripp eller om Ringo föreslagit lunch.
Men kollegerna på banken då, har de aldrig blivit störda av att vice vd:n försvinner med jämna mellanrum?
– Nej, inte alls. Dessutom har de ju träffat George flera gånger.
Inte ens styrelsen har haft några invändningar. Och allvarligt talat, hur skulle de kunna bli irriterade på en man som tar dem med till Abbey Road-studion för att sjunga in ”Yesterday” – med George Martin som producent?!
Gruppen Beatles är upplöst sedan trettio år. Finns det ny kunskap att gräva fram?
– Nja, det mesta är känt, däremot går det som finns fortfarande att organisera bättre.
Vilket han också gör. Han har lyssnat igenom och katalogiserat de hundratals timmar med musik och snack som de fyra spelade in under några vilsna veckor i Twickenham Studios våren 1969.
– En del går definitivt att ge ut, säger Staffan Olander och klickar snabbt fram en tidig och ruffig ”Maxwell Silver Hammer” på datorn som prov. Jo, det blir säkert fler Beatlesprojekt i framtiden, säger han hemlighetsfullt.
I avvaktan på det får vi nöja oss med Staffan Olanders radioprogram om och med Pete Best, den olycksalige trummisen som fick sparken just innan Liverpools söner erövrade världen. Han ska fortsätta att lansera ”Playback” tillsammans med George Martin. Och numera har han mer tid.
Härom året lämnade han bankkarriären, inte för att han inte trivdes, men med två av tre barn utflugna såg han tiden mogen att våga ett nytt steg i livet. I dag delar han sin tid mellan hobbyn och olika konsultuppdrag, bland annat är han styrelseordförande i Lunds handelsförening.
– Jag tänkte, varför vänta med att förverkliga sina drömmar tills man fyllt 64?
Johan Scherwin
(Vi 2002)